Badtankar...

Jag är ingen älskare av bastubad, men att ensam sittligga i badkaret fyllt med varmt vatten och filosofera för sig själv...DET gillar jag! Jag har aldrig funnit tjusningen i att bada bastu, luften är för het och för torr och mitt sen tidigare låga blodtryck blir ännu lägre snurr snurr! Sen att basta halva släkten, med grannar, som packade sillar gnida svettiga kroppar mot varandra, neee det är inte min grej... men jag vet att det är älskat av många.
 Vår bastu är utriven och fått stå och torka i sommar, mannen i huset längtar nog tills den är klar... men det är inget litet projekt för tydligen så måste avloppsrör hackas fram från betonggolvet och bytas ut, kakel kaklas, brädor spikas, bänkar byggas och allt möjligt! Jag tänker inte tjata på honom att det ska bli klart nån gång, han får göra det isin egen takt eller aldrig, om han inte vill. Jag bryr mig inte, jag har ju badkaret!

Fett och andra saker

Eftersom jag tillhör "Tjocka släkten" så kan jag inte proppa i mig vad som helst, jag blir fet! Det förädiska sockret som ger mig fett och migrän, men ack så gott! I helgen köpte mannen sin vana trogen en stor godispåse, jag var ståndaktig och åt inte en endaste en... de som vet hur mycket jag älskar godis vet också vilken bragd det är!!! Kroppen som är så finurligt uträknad borde inte ge en längtan efter socker då det inte är bra för kroppen... inte heller borde den ge längtan efter droger eller alkohol heller. Detta måste reklameras, men till vem, föräldrar, gener eller rentav till Gud?
 Ja, sånt kan man ju fundera på då man plötsligt drabbas av sockerbegär. Men nog om den skiten...

 Till nåt roligare så kan jag berätta att jag har kommit över ett fantastiskt fint stringbord med bordsskiva i teak, DÅ kände jag begär! Jag ville ha det direkt, jag blev kär! Jag köpte direkt, sen för den himmelska äktenskapslyckans skull så klöste jag genast bort prislappen! Så dumt... min man skulle aldrig bry sig i vad jag köper, om det inte gäller en hund, en häst eller nåt annat djur som han tvingas sköta... men det fina lilla stringbordet... men så fint! Jag köpte en annan grej också en tekanna i form av en fin dam eller docka eller så... den var bara så annorlunda så jag kunde inte låta bli! Tur att man inte blir fet av vackra saker.

Tvättstugefunderingar

Häromdagen då jag stod i min slitna gamla tvättstuga, orginal från 1967, så började jag tänka på all tvätt som har hängt här. Först så hängde min svärmor kilometervis med tvätt, hennes familj bestod av två vuxna och fem barn och ett antal fosterbarn... det måste ha blivit mycke tvätt... Jag vet ju hur mycket tvätt det har blivit genom åren i min familj, vi är ju "bara" sex personer. Lagårdskläder, underkläder, tröjor, byxor, strumpor, dukar, handdukar, sängkläder, träningskläder.... listan kan göras lång.
 Detta slitna källarrum med ljusblå flagnade väggar, knallblå dörrar och med svärmors fotavtryck i betonggolvet har verkligen fått tjäna flera personers tvätt genom åren. Det är så slitet att det nästan inte känns som att det är någon ide att städa där, det blir inte så stor skillnad, har jag tyckt... men hädan efter ska jag behandla detta rum med större respekt och kanske städa lite oftare. Iallafall så ska jag ta bort sommarens spindelväv från fönstren. Svärmor hade ju så bråttom in dit att hon inte ens kunde vänta till betongen stelnat... vad glad hon ska ha varit över sin fina tvättstuga!

Men nu är det länge sen...

Idag efter ett besök på vårdcentralen så hade jag ett trevligt möte med en kär vän, hon hade hittat min blogg och tyckte att jag skrev bra! De var kul! Då kom jag ihåg att jag faktiskt hade en väldigt eftersatt blogg...
 Kanske att det var dags att skriva nåt...
Sen jag skrev sist har det blivit höst och nästan vinter, det är väl inte min favorit årstid eftersom jag fryser en hel del, men julen är ju i mitt fall både älskad och hatad...nä, inte hatad men kanske förenad med penningbrist och lite extra jobb. Fick en av mina tidningar som jag prenumererar på idag och det var julextra, jag älskar faktiskt inredningstidningar med julextra... då kan jag fantisera om hur jag ska pynta. Fast oftast slutar det att jag tar fram det gamla vanliga pyntet som jag har, elljusstakarna, adventsljusstaken, tomtar, lucior... och pumlorna (som vi säger i norrland) jag har minst 100 pumlor som ska trängas i granen. De senaste åren har det blivit plastgran även om jag gillar äkta bättre, men jag vill ha granen länge och de äkta har ju en benägenhet att barra en del. Så det fick bli så! Sen är det ju julstrumporna som barnen får kolla i på julaftonsmorgon, de ska alltid innehålla nåt litet tjafs och godis... det får jag aldrig sluta med säger min älsta dotter...hon råkar vara 25 år. Jag brukar fortfarande köpa en chokladkalender till alla "barn", 25,24,21 och 10 år, pojkarna brukar numera trycka ut alla choklader och äta upp dom direkt och lilla minstingen följer traditionen och äter en om dan.
Hur det ska gå med min LCHF diet och julen vet jag inte, men jag ska iallafall synda med två saker som jag inte kan undvara på julen och det är dopp-i-gryta och ris ala malta... det fantiserar jag om redan. Det känns ganska bra att julgodiset just nu inte känns som nåt stort problem. Förresten så kan jag kanske söta ris ala maltan med stevia.... eller så syndar jag fullt ut! Men nu blev det mycke jul tankar....
 Här på bondgården så har de sex hönorna och tuppen fått flytta in i den gamla bastun som makens jaktlag har haft, det vart riktigt bra tycker både jag och hönorna, vad tuppen tycker vet jag inte. Två hönor och en tupp har strukit med i sommar, en höna pga av en hund och de andra två troligen av en räv. De fem kattgubbarna lever och frodas, en del är lite stapliga och till åren komna men friska ändå.
 Kossorna har flyttat in i lagårn och vi människor klär på oss lite mer än tidigare....
Tack Gun för att du påminde mig om bloggen!